Stress, utbrändhet, trötthet

Stress, utbrändhet, trötthet

 

Med utbrändhet menas en kollaps som följer på en långvarig stress. Symptomen är fysisk, emotionell och mental utmattning, med en trötthet som inte släpper hur mycket patienten än vilar. Utmattningen sker successivt.

 

Signaler på att något håller på att gå fel

Det finns många tecken på att något håller på att gå fel. Men att folk går i väggen har att göra med att man inte lyssnar på dessa signaler utan fortsätter med att köra på för fullt. Det som händer inne i kroppen är att närings- och energiresurserna töms och det leder så småningom till total utmattning.

Det kan delas in i tre steg:

1. Stress

Sympatiska nervsystemet aktiveras och kroppen ökar sin prestationsförmåga. Binjurarna ökar sin utsöndring av stresshormoner. Adrenalin pumpas ut i systemet, blodsockerhalten höjs, blodtrycket höjs m.m. Vid långdragen stress utsöndras även kortisol, ett hormon som låser fast kroppen i högsta beredskap under en längre tid.

2. Anpassning

Upplever man stark stress under längre tid anpassar sig kroppen med att ständigt varar inställd på "fara", kämpa eller fly. Matsmältningen försämras, både mage och tarm skadas. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppens energi och näringsförråd töms nu om inte extra mycket tillförs via kost och tillskott. Kroppens stress ökar och även små krav kan kännas övermäktiga - prestationsförmågan försämras.

3. Utmattning

Nu börjar kroppens reserver ta slut. Binjurarna fungerar inte som de ska. De är utmattade och du känner dig kroniskt trött. Du återhämtar dig inte trots vila och sömn. Symptom som är vanliga är tryck över bröstet, spända muskler, huvudvärk och retlighet, magproblem och sömnproblem.

En hårmineralanalys visar var du befinner dig på stressens stadier.

 

Orsaker till stressreaktioner

Alla former av psykiska och fysiska påfrestningar utlöser en stressreaktion. Omständigheter som ger emotionell stress är relationsproblem, sjukdom (egen eller anhörigs) hög arbetsbelastning, flytt, byte av arbete, skulder och ekonomiska problem... Kemisk stress kan komma av gifter. Det kan röra sig om tungmetaller, bly, kvicksilver, vattenledningar, koppar (vattenledningsrör, kopparspiral) eller exponering av andra giftiga ämnen i din bostad. En hårmineralanalys visar även om du har (gifter) toxiner i din kropp.

Sjukdomar som har samband med stress

Vissa sjukdomar har ett direkt samband med olika stresstadier. Några exempel är matsmältningsproblem (magkatarr, magsår, irriterad tjocktarm, förstoppning, diarré), muskel- och huvudvärk, astma, allergier, hudproblem, ångest, depression, sömnproblem, oregelbunden mens, fläckvis håravfall och vissa hjärtproblem.

 

Vägen tillbaka till att må bra

Fyll på näringsförråden.

Hjälp magen med näringsmediciner och örter som kan läka magslemhinnan och hjälpa tarmfloran i magen att komma i balans.

Kosten är viktig – både hur du äter och vad du äter.

Vägen tillbaka – det kan ta tid att återhämta sig, men det går att bota. Men det är svårare om du tar symptomdämpande kemiska mediciner, sömntabletter eller dylikt. Gör du det arbetar vi med att bygga upp dig och sen kan du i samråd med din doktor trappa ner på de medicinerna, som egentligen bara är kryckor, tills du kan gå själv.

Känslor, tankar och attityder påverkar hormonsystemet, och det i sin tur påverkar både humör och kropp.

Vad är stress?

I dag lider allt fler av stress, trötthet och utmattning. Orsakerna kan vara många men livsstilen är en viktig faktor förstås. Stress handlar egentligen om något som utmanar kroppen på något vis – en stressor.

Stress kan även handla om exponering av miljögifter och läkemedel, eller att du regelbundet äter livsmedel som kroppen är intolerant mot eller orsakar kraftiga blodsockersvägningar.

För mycket träning kan också vara en stark stressor, liksom kroniska inflammationer. Andra stressorer är koffein, alkohol och nikotin.

Binjurarna reagerar på stress

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. De reagerar på stress oavsett form och utsöndrar bland annat höga halter av kortisol vid stress. Den här responsen är helt normal och kan även vara livräddande då din kropp bokstavligen behöver förbereda sig för flykt eller kamp.

Med det är allt gott, men om stressen blir långvarig och kortisolnivåerna blir kroniskt förhöjda, påverkar det även andra hormoner negativt. Kroppen stävar efter jämnvikt och man kan säga att kortisolet ”stjäl” från andra uppbyggande hormoner.

DHEA är ett annat viktigt binjurehormon. Det understödjer sköldkörtelns funktion, verkar antiinflammatoriskt och hjälper oss att hantera stress. DHEA är även viktig för sexlusten, bentätheten, immunförsvaret och för hjärt/kärlhälsan.

Även DHEA stiger efter en tid av ökad stress, men precis som med kortisolet kan produktionen av DHEA minska om stressen pågår under en längre tid, vilket bland annat kan bidra till att vi åldras i förtid, ökar i fettvikt och minskar i muskelmassa.

Stress kräver extra näring

Kroppen är fantastisk när det gäller att kompensera för olika brister och obalanser och du kanske inte märker något förrän kroppen börjat tömma sina näringsdepåer eller obalanserna har blivit långtgående.

Vid stress kräver kroppen mer av vissa näringsämnen. Bland annat går det åt mer zink, magnesium, C- och B-vitaminer. Om din kropp förbrukar mer än du tillför till av dessa näringsämnen, uppstår slutligen brister och bristsymptom.

Exempel på sådana symptom är: sömnproblem, muskelspänningar, ångest, hjärtklappning, irritabilitet, blodsockerobalans, tinnitus, svettningar, trötthet, depression, slemhinneproblem, huvudvärk, hudförändringar, håravfall, anorexi, impotens, nedsatt fertilitet, PMS och sämre immunförsvar.

Binjureutmattning

Förutom att olika näringsbrister kan uppstå kan binjurarna kan även tröttas ut av långvarig stress, vilket leder till konstant låga kortisolnivåer. Några tidiga varningsklockor är behov av att dricka kaffe på morgonen för att komma igång, sötsug på eftermiddagarna, ökat behov av salt, laktrits eller alkohol.

Test av binjurarnas funktion

Lider du av stress eller trötthet kan du testa din binjurefunktion genom salivtester.

Läs mer: www.Labrix.com

Dessa görs vid 4 olika tillfällen under ett dygn (morgon, lunch, middag och sen kväll). Genom den här testen kan du få en ganska bra uppfattning om hur väl dina binjurar klarar av att svara på stress.

Det finns ett speciellt värde i att göra testerna vid flera tidpunkter under dygnet. Binjurarna producerar kortisol under natten när du sover och normalt sett är nivåerna av kortisol relativt höga en stund efter att du har vaknat på morgonen för att sedan sakta sjunka under dagens lopp och vara låga vid läggdags så att du kan sova gott på natten.

Vid stark stress och friska binjurar kan man ha ett ganska högt kortisol, vilket är en frisk respons, men det tyder även på att något stressar kroppen. Se nedre vänstra bilden.

Pågår stressen under en längre tid, minskar binjurarnas förmåga att anpassa sig till stress och kortisolnivåerna blir för låga under hela/delar av dagen. Se nedre högra bilden. En person med den här bilden är oftast mycket trött och stresskänslig. Sömnlöshet, ångest och depression hör ofta också till bilden.

Bilderna ovan visar provsvar från en analys som heter Adrenal Stress Profile (ASP), som mäter både kortisol och DHEA i saliv. Denna typ av analys anses i dag vara den mest överlägsna när det handlar om att mäta binjurarnas förmåga att anpassa sig till stress. Det gröna fältet i diagrammet visar normalt referensintervall.

Kroppen reagerar olika på stress beroende på om den är kortvarig

eller långvarig

Kortvarig stress

Långvarig stress

Effektivare vid arbete

Ineffektivare vid arbete

Minskad inflammationsrisk

Ökad inflammationsrisk

Minskad smärtkänslighet

Ökad smärtkänslighet

Ökad vakenhet

Ökad trötthet, oro och ångest

Ökad tankeskärpa

Sämre tankeskärpa, minne och koncentration

Ökat mod

Minskad sköldkörtelhormonaktivitet

Ökad muskelstyrka

Minskad muskelstyrka och muskelmassa

Ökad handlingskraft

Försämrad handlingskraft och livslust

Ökad fettförbränning

Ökad fettinlagring och blodsockerstörningar

Ökad stresstålighet

Sämre stresstålighet

Ökad kreativitet

Sämre inlärningsförmåga och minne

Ökad inspiration

Minskad sexlust

Ökad andning

Sköra slemhinnor

Ökat blodtryck – tillfälligt

Matsmältningsbesvär och sömnproblem

Ökad koncentration

Sämre immunförsvar

Ökat fokus

Svettningar/vallningar

För högt/lågt blodtryck, hjärtklappning

Serotonin

Vid långvarig stress påverkas även hjärnans transmittorsubstanser, där bland annat serotoninet ingår och kan bli lågt. Detta kan förklara varför så många människor i dag äter antidepressiva medel (serotoninåterupptagningshämmande medel/SSRI) för att stävja symptom som sömnproblem, pms, depression, ångest och självmordstankar. På kort sikt kan det lindra, men roten till det onda behöver kartläggas och sedan tas omhand för att en varaktig läkning ska ske.

Återhämtning från stress

Kroppen är skapad för att kunna hantera akut stress och sedan återhämta sig igen och det finns mycket du kan göra för att hjälpa dina binjurar (och hela din kropp) om du misstänker att du har obalans.

Troligen vet du redan flera saker du ”borde ha gjort” men kanske inte orkat genomföra. Den här situationen är inte alls ovanlig eftersom det faktiskt krävs energi, inspiration och handlingskraft för att lyckas genomföra förändringar – egenskaper man ofta har brist av när binjurarna är uttröttade.

Hitta orsakerna till din stress

Det kan även finnas stressorer i ditt liv som du inte känner till, som matintoleranser, bakomliggande sköldkörtelproblematik (som kanske inte syns på doktorns prover) tungmetallbelastning, trauman m.m. som du kan få hjälp med att upptäcka och åtgärda.

Jag är van att arbeta med den här typen av problem och hjälper dig gärna en bit på vägen med att kartlägga din hälsosituation, förklara det som händer i kroppen, lägga upp en skräddarsydd näringsterapi utifrån dina behov och vara stöd och inspirationskälla under behandlingens gång.

Lite tips…

Prioritera vad som verkligen är viktigt i ditt liv

Sätt tydliga men kärleksfulla gränser

Rör på dig utomhus i dagsljus varje dag

Prioritera sömn, njutning och vila

Ät ren och livgivande mat och uteslut stimulantia

Lyssna till klassisk musik och gör saker som gör dig glad

Ta hand om såväl relationen till dig själv som till dina nära

Håll koll på din energibudget genom att föra en Energidagbok

Beställ Näringsmedicinsk tidskrifts temanummer om Binjurarna nr 6.